Valle Gran Rey - La Calera

Rutten utgår från en av lantgårdarna i mitten av La Gomera. Lantgården ligger på en sluttning med odlingsterrasser där man fortfarande odlar för eget bruk – huvudsakligen potatis och grönsaker. Det här området har historiskt sett varit öns keramikkärna och än i dag kan man se keramiker som tillverkar traditionell keramik utan att använda drejskiva.

När den gamla stenbelagda vandringsleden uppför Lomo de los Balos blir allt brantare ser vi en enorm stenvägg med ett vattenfall mellan ravinens övre del och vattenfåran som flyter fram emot havet. Det är vattenfallet Barranco del Agua, och under vintern efter regnperioden är det ett av öns största vattenfall. I ravinens flodbädd finns ett antal källor som förser byn och gårdarna i dalen med vatten.

I den här dalen huserade Hupalupa. Det var ursprungsbefolkningens ledare och han kallades för Gran Rey. Det är därifrån som den här dalen har fått sitt namn – Valle Gran Rey.  Landskapet i den här ravinen, som är inklämd mellan branta sluttningar, är spektakulärt. Här blandas lantgårdar med odlingsterrasser och palmlundar, vilket skapar en unik vy.

Guadá-källorna förser hela dalen med vatten. På ravinens vägg ser vi källorna som har sin början i väggen, och tre av dem har ett vattenflöde året runt. Huvudkällan ligger strax över ravinens flodfåra och kallas för Arroyo de Guadá. Den pildunge man ser i området är liten jämfört med hur stor den en gång har varit. Vattenexploateringen har lett till att pilträden, som kräver ständig tillgång till vatten, har blivit allt färre.

Den här lantgården ligger i dalen nedanför Roques de Guadá. Bredvid den branta leden ser man prov på traditionell arkitektur – tak av arabiskt tegel tillverkat på ön som ligger över en rektangulär struktur är vanligast, även om de i dag oftast har byggts om och byggts ut. En del har behållit det gamla utseendet med exponerad basaltsten, och de smälter in perfekt bland de andra traditionella och enkla husen i den här lantliga miljön.

 Den här delen av leden går förbi utkanten av landsbygdsparken Frontera, som efter Garajonay nationalpark är det andra största skyddade naturområdet på La Gomera.  Parkens skydd omfattar både ravinen i Valle Gran Rey ravinen Argaga, som är de största och vackraste ravinerna på ön.

Kapellet Santos Reyes daterar tillbaka till 1500-talet och byggdes antagligen av greven på La Gomera. Den nuvarande strukturen byggdes i början av 1900-talet och har en staty över de tre vise männen, som är mycket populära i dalen.

Det här torget är dessutom mycket viktigt vad gäller vattenkulturen. Vattnet fungerade som en sorts klocka som markerade övergången från en källa till en annan. När klippans skugga föll över kapellet sände den övre delen av dalen allt vatten till den nedre delen. 

Historiskt sett har La Calera varit huvudsamhället i Valle Gran Rey. Samhället grundades på 1500-talet på Roque de La Méricas sluttning, men en bit bort från kusten för att skydda det från piraterna som härjade där. Stranden i Valle Gran Rey ligger knappt 500 meter bort, och där kan man avsluta den här rutten med ett dopp i det blå.