Playa Santiago-Benchijigua

Vi börjar nedstigningen genom att gå runt Agandos stora dom. Det är en stor vulkanisk bergstopp som utgör en del av de klippor som ser ut att ligga mycket nära varandra.  Dess runda form och nästintill vertikala väggar gör det här till en gigant, och på bergsväggarna hittar vi en ovanlig flora med unika arter. Foten omges av en ljunghed som har drabbats av flera efter varandra följande bränder.

Den här kanalen, som löper genom ravinens främre del, markerar slutet på växtligheten och början på termofil mark. Den här torra kanalen har aldrig fungerat och visar på hur viktigt det är med vattenkällor. Här finns det sex stycken och den främsta av dem är Benchijigua, och det är även en av de största avrinningarna på La Gomera.

Vattnet som kommer från Agando, en av de sex källorna i den här högt belägna delen i ravinen, flyter fram över flodbädden och skapar en svalkande rastplats. När vi korsar den ser vi en vulkanisk gång som stiger uppför sluttningen. De här gångarna kallas för "taparruchas" på La Gomera.

Vattnets riklighet i den här ravinen reflekteras i de här vattenanordningarna som ligger vid ingången till lantgården i Benchijigua. Den här platsen är det nav där vattnet från ravinens källor fördelas till odlingsfälten. Trots att lantgårdar som Lo del Gato i dag är mer eller mindre övergivna kunde det i mitten av 1900-talet bo runt 300 personer här.

Mitt i lantgården Benchijigua, dit man kan köra via ravinsluttningen, hittar man en stor tröskplats. Bredvid den ligger kapellet San Juan Bautista, vars beskyddare var La Gomeras grevpar som regerade på ön. Den stora tröskplatsen påminner om tiden då man odlade sädesslag på sluttningarna runt lantgården. I dag sker inget jordbruk här och här finns i princip inga permanentboende.

När vi tar oss nedför ravinen och kommer till den vänstra flodstranden, och den för Kanarieöarna så typiska växtligheten, ser vi lantgården Lo del Gato. Med sina få invånare och självhushållande jordbruk påminns vi om hur hårt livet var förr i de djupa ravinerna på La Gomera. Under vandringens gång har vi lyckats besegra ravinens största prövning – vattnet – i och med källan nedanför lantgården Benchijigua och dammen med samma namn i en flodarm som löper ut från den huvudsakliga vattenfåran.

I den här smala delen av ravinen, där vi vandrar längsmed flodbädden, är vattnet och hur det utnyttjas den mest framträdande detaljen. Efter att ha passerat två märkliga vattenbassänger med ett överrinningssystem ser vi till höger en vacker vattenkvarn som man malde sädeskorn i. Vid den nedre delen ser vi öppningen där vattnet rinner ut och som gjorde att hjulet inuti navet började röra på sig.

Den här lantgården hittar vi på ravinens södersluttning, och den ligger i början av vandringens slutetapp. Jordbruket är närvarande i små odlingar på flodbädden och här ser man även prov på traditionell arkitektur.  Man kan fortsätta på vägen eller vandra ner via flodbädden, även om den här delen av ravinen nu är ganska förändrad.

Vi vandrar från ravinens flodbädd till dess flodmynning där vi hittar samhället Playa Santiago och dess hamn. Trots att godsen med bananodlingar nästan har försvunnit ser man i det här platta området fortfarande tecken på det tidigare jordbruket framför den stora stenstranden.